38. Spikklubba.

Datura stramonium L.

Förekomst. Växer här och var på odlade ställen och vid stränder i södra och mellersta Sverige.

Utseende. Omkring 60-100 cm hög ettårig växt med glatt, grenig stjälk, äggrunda, buktigt grovtandade blad, stora, vita, trattformiga blommor samt stora, taggiga frukter.

Odling. Spikklubban fordrar en varm, solig växtplats, kalkhaltig och bördig jord samt riklig fuktighet. Fröna utsås tidigt om våren direkt på växtplatsen i rader med 60 cm mellanrum. De böra före sådden under minst ett dygn uppblötas i vatten eller, som det kallas, "stöpas". Plantorna gallras, så att de komma på 25-35 cm avstånd från varandra. De fordra för att utvecklas mycken värme, särskilt under försommaren. Under kalla försomrar slår odlingen ofta fel. För att bladen bättre skola utveckla sig, borttagas blomknopparna, i den mån de visa sig.

Skörd. Under blomningstiden så snart bladen äro fullt utvecklade, börjar skörden av dessa. Insamlingen, som företages under torr väderlek, kan fortsättas, i den mån nya blad framkomma. Torkningen sker bäst på en luftig, torr plats inomhus, därvid bladen utbredas var för sig. Så snart bladen kännas fullt torra, nedpackas de hårt i tunnor eller lådor utan att skrynklas. Omkring 3 kg färska blad kunna skördas per timme. Väl torkade blad skola äga en rent grön färg.

Torkningsresultat. 9 kg färska blad lämna 1 kg torkade.

Anmärkning. Växten är mycket giftig.

Våra Medicinalväxter, 1940, skriven av Gustaf Lind och Nils de Verdier.