7. Bolmört.

Hyoscyamus niger L.

Förekomst. Bolmörten växer tämligen allmänt vild vid gårdar och vägkanter över större delen av landet.

Utseende. Tvåårig, omkring halvmeterhög, illaluktande, klibbhårig växt med tjock, palsternackliknande rot och smutsgula, violett ådrade blommor.

Odling. Då bolmörten emellertid sällan såsom vildväxande förekommer i större bestånd utan vanligen endast i spridda exemplar, kan landets behov av bolmörtsblad icke fyllas enbart genom insamling från vilda plantor, titan är det nödvändigt att jämväl odla växten i rätt stor utsträckning. Den nöjer sig med mindre god jordmån, ehuru odlingsresultatet naturligtvis blir bättre i bördigare sådan. Fröet utsås om våren direkt på växtplatsen i rader med 60 cm avstånd. På hösten eller tidigt andra våren gallras plantorna, så att de komma 25-30 cm från varandra i raden. De utgallrade plantorna utsättas omedelbart i rader på ovan angivna avstånd.

Skörd. Denna verkställes under sommaren andra året. Så snart blomknopparna under juni börja visa sig, avnypas de och bortkastas. Förhindras blomningen, utvecklas nämligen bladen bättre. Bladen insamlas så tidigt som möjligt eller så snart de hunnit bliva tillräckligt utvuxna, vilket i mellersta Sverige plägar inträffa vid midsommartiden. Få de kvarsitta för länge, angripas de lätt av en svampsjukdom. I den mån nya blad framkomma, fortsättes insamlingen. Torkningen sker på en luftig och skuggig plats inomhus, därvid bladen utbredas var för sig i ett enkelt lager. Så snart bladen kännas fullt torra, nedpackas de hårt i lådor utan att onödigtvis tillskrynklas. Omkring 2 kg blad kunna insamlas pr timme. Väl torkade blad skola ha en grågrön färg.

Torkningsresultat. 6 kg färska blad lämna 1 kg torkade.

Anmärkning. Växten är mycket giftig.

Våra Medicinalväxter, 1940, skriven av Gustaf Lind och Nils de Verdier.