Allmänna kännetecken. är en allmänt känd flerårig lökväxt försedd med hufvudlök och små bilökar, trind bladrik stjälk, smalt jämnbreda, 1—2 cm, platta blad med trinda slidor; gles blomflock med groddknoppar; blommorna gulhvita vanligen med ettbladigt långspetsadt hölster.—Blomningstid juli—augusti.

Växtort. Hvitlöken förekommer odlad nästan öfverallt, särskildt i södra delen af landet.

Användning, insamling m. m. För medicinskt ändamål användes löken: Bulbus allii, hvilken jämte större delen af de vidsittande stjälkarna, så snart dessa börja gulna, uppgräfves och insamlas, hvarefter lökarna sammanbindas i knippor och hängas upp att torka helst å en luftig vind. De torkade lökarna böra uppbevaras i vältillslutna kärl.

Odling. Angående odling af hvitlöken hänvisas till prof. Grotenfelts handledning uti medicinalväxters odling i Finland (sid. 27).

Korta Anvisningar för Insamling af Inhemska Växtdroger, 1915, skriven av Emil Edv. Eneberg.