 Allmänna kännetecken. är en allmänt känd flerårig lökväxt försedd med hufvudlök och små bilökar, trind bladrik stjälk, smalt jämnbreda, 1—2 cm, platta blad med trinda slidor; gles blomflock med groddknoppar; blommorna gulhvita vanligen med ettbladigt långspetsadt hölster.—Blomningstid juli—augusti.
 Allmänna kännetecken. är en allmänt känd flerårig lökväxt försedd med hufvudlök och små bilökar, trind bladrik stjälk, smalt jämnbreda, 1—2 cm, platta blad med trinda slidor; gles blomflock med groddknoppar; blommorna gulhvita vanligen med ettbladigt långspetsadt hölster.—Blomningstid juli—augusti.
Växtort. Hvitlöken förekommer odlad nästan öfverallt, särskildt i södra delen af landet.
Användning, insamling m. m. För medicinskt ändamål användes löken: Bulbus allii, hvilken jämte större delen af de vidsittande stjälkarna, så snart dessa börja gulna, uppgräfves och insamlas, hvarefter lökarna sammanbindas i knippor och hängas upp att torka helst å en luftig vind. De torkade lökarna böra uppbevaras i vältillslutna kärl.
Odling. Angående odling af hvitlöken hänvisas till prof. Grotenfelts handledning uti medicinalväxters odling i Finland (sid. 27).
Korta Anvisningar för Insamling af Inhemska Växtdroger, 1915, skriven av Emil Edv. Eneberg.
 
      