062. Anthemis tinctoria. Färgkullor.
Färgkullor. Gulkullor. Letblomster. Färggräs. St. Johannis blommor. På Finska: Souramaan kukkainen.
Örtstjelken upprättvexande, bladig och mångblommig. Bladen dubbelt parbladiga, inunder hvitludna: småbladen djupt sågtandade.
Linn. Fl. Su. p. 298. Syngenesia polygam. superfl. —
Ejusd. Öl. och Gottl. resa. Stockh. 1745. 8:0. s. 223. —
Liljebl. Sv. Fl. s. 369. Kl. 15. Svågrar. —
Scheffers Kem. Föreläsningar. Stockh. 1796. 8:0. s. 487. 508. —
Fischerströms Ekon. Dikt. T. 1. s. 126. —
Pallas Russische Reise. St. Petersburg, 1771. 4:0. T. 1. s. 62. —
Retz. Fl. oec. s. 54.
Vild träffas denna mångåriga (enligt andra, tvååriga) Färgplanta på torra, leraktiga och steniga ställen i Upland, på Gottland o. fl. st. och har sina guldgula blommor utslagna från Juli till Sept. månader. Blomdisken är halfklotlik, och hårlika fjällen (paleae) på fruktfästet emellan små blomstren, äro med dem lika långa, lansettlika, i kanten ojemna, med köl försedda och gula. Blomfodret är finludet, nästan såsom täckt af spinnelväf, med lansettlika blomfoderfjäll. Frön äro fyrkantiga, med hinnaktig krona eller krus.
På Gottland färgas ullgarn vackert gult med Färgkullor, då garnet först betas i alunvatten, sedan torkas och till slut lägges i stark kokhet dekokt af blommorna, färska eller i skugga torkade. Fischerström föreslår, att till hvart skålp. ullgarn taga 3 ½ lod alun, hälften så mycket vinsten och något hvetekli, hvilket, upplöst i vatten, tjenar till betning eller att deri ½ dygn blöta garnet, som sedan under omrörning lägges ½ timme i afsilad dekokt, gjord af 3—4 kannor vatten och 1 skålp. af blommorna, med tillsats af nära 1 lod hvit ren pottaska. Han tror ock, att till silke eller linne fordras hvarken vinsten eller hvetekli, utan i stället romersk alun och renaste pottaska. Efter Scheffers uppgift färgas silke med Färgkullor, som kokas i rent vatten, hvari lite tennupplösning eller så kallad komposition (engelskt tenn, löst i blandning af salpetersyra eller skedvatten, och salpetersyra), mättad med vinstens-kristaller, tilldrypes till dess färgen blir vacker. Häri lägges och vändes godset, som snart blir gult; men dekokten bör endast vara kokhet.
— Af dekokten på Färgkullor med konsjonell, fås högröd färg.
Tab. — a. strålblomster. — b. diskblomster. — c. frö i nat. storl. — d. frö förstoradt. — e. ett af fjällen emellan diskblomsterna.
Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.
