031. Asarum europaeum. Hasselört.

Botanical name: 

031. Asarum europaeum. Hasselört.

Örtbladen äro 2:ne, och njurlika. Blomfodret 5klufvet och utan blomblad.

Linn. Fl. Su. p. 16. Cl. 9. Dodecandria 1gyn. —
Lilj. Sv. Fl. s. 211. Kl. 9. Mångmänningar. —
Murr. App. Med. T. 1. p. 359. —
Retz. Fl. oec. s. 77. —
Pharm. Asari Radix, Folia.


Vexer på skuggrika ställen, mest i södra delen af Sverige, ibland hasselbuskar. Dess klocklika, rödbruna blommor framkomma med korta blomstjelkar i April och Maj månader, från plantans mångåriga rot, som är trådig och äger äcklig, skarp smak, samt något aromatisk och obehaglig lukt. Pistillens öfversta del (Märket) är 6klufven, och fröhuset, som är läderlikt och försedt med kronlika taggar, 6 rum för frön.

— Boskapen äter icke denna vext.

Både roten och bladen, torkade till pulver, nyttjas såsom kräkmedel till vid pass ½ qvintin i dosis, eller i stället för snus att orsaka nysning. Man omtalar svår hufvudvärk, vattensot i hjernan och döfhet, som med pulvret blifvit botade; i förra händelserna har man användt det såsom nysmedel: i den sednare har det blifvit inblåst i örat. Men ehuru erfarenheten besannar, att det genom sin retande kraft framlockar vätskorna och ökar näsans slemaktiga afsöndringar, stundom till den grad att blod åtföljer dem, så bör man dock icke lofva sig mycket af denna kurmetod, som ofta kan vara farlig att använda. Hästar, som besväras af en art yrsel eller raseri, kallad Koller, sägas blifvit botade genom pulvret inblåst i näsborrarne; också berättas det att hästarne blifva muntra då de förtärt hafra, som varit blandad med detta pulver.

— Men pulvret, i synnerhet af roten, äger äfven en laxerande kraft, och bör då gifvas öfver ½ qvintin i dosis samt vara groft pulveriseradt. Eller ock läggas 6-8 blad i ett uns vin ett halft dygn, och är då laxerdryck. I form af infusion eller dekokt förloras mycket af vextens egenskaper att väcka kräkning och laxera; roten drifver då i stället svett och urin. I detta afseende här man tillagt vexten förmånlig kraft mot långvariga frossor och vattensot. Rotens laxerande egenskap är häftig och i synnerhet för fruntimmer i fruktsamt tillstånd farlig. Görz erhöll genom destillation af färska roten med vatten, utom en eterisk olja, äfven ett kamfertlikt sediment.

— I nyspulvret, nästan det enda som på Apteken af denna vext finnes bibehållit, ingå, utom vextens blad, Mejram, Marum och Lavendelblommor. Pulver af roten och bladen ingår i den så kallade Schneeberber Tabak, bekant i Baden som nysmedel.

Tab. — a. en ståndare. — b. pistillen. — c. fröhuset med blomfoderflikarne.


Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.