142. Malva rotundifolia. Rundbladig Malva.

Rundbladig Malva. Kattost.

Örtstjelken är nedliggande. Bladen hjertformigt rundade, sågtandade och otydligen 5- eller 7flikiga. Blomstjelkarne luta nedåt med frukten.

Linn. Fl. Sv. p. 243. Cl. 16. Monadelph. polyandria.
Lilj. Sv. Fl. s. 287. Kl. 13. Samkulle. samsittande (neml. han- och hon-blomster).
Murr. App. Med. T. 3. p. 364.
Engl. Bot. T. 4. N:o 241. (Malva pusilla).
Pharm. Malvae vulg. Herba, Flores.

Vid hus och vägar träffas denna växt allmän; har årig, hvit och grenig rot, samt utåt jorden liggande stjälkar och blekröda, hvita eller köttfärgade blommor i Juli eller Augusti månader. Från samma rot uppskjuta flera stjelkar, som merendels äro enkla med stundom flikiga blad. När frukten mognar, börja blomstjelkarne att kröka sig nedåt. Den träffas äfven större, med blomblad som äro något längre än blomfodret, men troligen icke skild art, ehuru somlige Auktorer under eget namn af M. pusilla upptagit den mindre här ritade förändringen, som förmodligen är v. Linnés M. rotundifolia. Slägtet, som räknas till naturliga Örtflocken pl:ae Malvaceae, igenkännes med dubbelt blomfoder, nemligen ett yttre nästan 3bladigt och ett annat inre eller närmare blombladen. Fröhusen äro flera på hvar blomstjelk, utgörande en ring eller krans och innehålla hvardera ett frö.

Denna så väl som Skogsmalvan (M. sylvestris), hafva af läkare tillförene ofta blifvit föreskrifna, och äga lika medicinska egenskaper. Den sednare skiljer sig dock från den här beskrifna, med upprättväxande stjelk, spetsigt 7flikiga blad och ludna stjelkar för blommor och blad. Rundbladiga Malvans rot är söt, nästan som lakritsrot, men håller mindre slemämne än bladen, som derföre nu för tiden i synnerhet användas i form af té eller dekokt, till gurgling, lavementer och omslag, vid tillfällen då sår eller skarpa retande ämnen, som skola involveras, besvära. Invertes har man gifvit detta medel vid grus- eller stenplågor och då tarmkanalen under långvarig diarré eller rödsot förlorat för mycket af sitt naturliga slem, Janin har nyttjat stark dekokt ljum att dermed bada ögon, och tror han att det bidragit till fördelande eller absorption af utgjutit var under hornhinnan i ögat, då likväl tillika andra medel såsom kylande, afförande och mjölkvassla invertes blifvit brukade.

— Hos Egyptierne och Romarne voro flere af denna naturliga örtflock i stort anseende såsom grönsaker på de förnämares bord, i stället för spenat och dylika rätter. Cicero säger sig hos Lentullus vid en aftonmåltid hafva föredragit en af Malva tillredd rätt, framför Ål och andra läckerheter. Åtskillige Romerske Författare omtala Malvarter såsom nyttjade till mat; och Kinesarne bruka dem dertill ännu. Utan tvifvel bör vår rundbladiga Malva kunna äfven dertill användas. Boskapen äter den gerna, och i synnerhet förtäres den begärligt af harar och kaniner. Stjelkar och grenar, torkade och rötta i vatten liksom lin, dela sig i fina trådar, som blifva hvita, kunna torkas och spinnas; de torde ock kunna nyttjas till tåg. Goda tandborstar beredas af rötterna, om de i ändan utspritas eller göras trådiga.

Tab. — fig. a. fruktämne med pistiller. — b. en öppnad blomma med de till en cylinder hopväxta strängarne. — c. frö; ganska litet förstorade.

Svensk Botanik, band 2, 1803. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.