149. Sedum acre. Bitter Bergknopp.

Bitter Bergknopp. Fetknopp. Hällegräs. På Finska: Kukon-marja. Kukon-lehti, Wiluruoho.

Bladen sitta skiftevis, äro nästan ägglika, tjocka, saftiga, utan bladstjelk. Blomknippet (cyma) är bladigt och mest 3klufvet.

Linn. Fl. Sv. p. 153. Cl. 10. Decandr. 5:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 189. Kl. 7. Tiomänningar. 5:qvin.
Murr. App. Med. T. 3. p. 344.
Pharm. Sedi min. l. vermicul. Herba.

På berg, murar, tak, och torra sandiga ställen träffas denna gulgröna allmänna växt, som har mångårig rot och blommar i Juni och Juli. Örtstjelkarne uppväxa i små buskar, äro nedliggande, greniga, trinda och utan hår; bladen äro tryckta intill Örtstjelken. Blomknipporna, som sitta ensamma i toppen, ha få blommor. Blomfodret är något trubbigt och slätt; blombladen spetsiga. Fröhusen hinnaktiga och släta.

— Slägtet innehåller många arter, och igenkännes med 5klufvit blomfoder, 5 blomblad, 5 håninghus i form af fjäll vid basen af fruktämnet och 5 fröhus, som bildas ofvan blomfodret.

— Naturliga örtflocken för Bergknoppen kallas Saftiga växter (pl:ae succulentae), och denna egenskap att vara saftfull bibehålles länge om växten uphänges under taket i ett rum, och kan således, liksom Semperviven och flera andra, förvaras saftig och frisk nästan ett helt år.

Genom sin skärpa väcker den, invertes tagen, kräkning och laxerar, hvarföre dekokten, helst beredd af gammalt öl till 3—4 uns i dosis, kanske kunnat bota frossan; ett botemedel som för soldater, bönder och starka personer stundom kan tillgripas. Att med samma dekokt och tillsatts af litet Rosenhåning och Alun, skölja munnen och gnida skadadt tandkött, då tänderna tillika lossnadt, är äfven med fördel försökt. Kokade växten utkrammad, har man lagt i knäveket, då knäet varit kontrakt och dekokten har derjemte nyttjats invertes. På skörbjuggsartade bensår, lägges örten frisk sönderstött, eller kokad i öl eller dricka, eller ock med linolja gjord till ett slags salfva, hvaraf såret renas och läkning befordras. Kokad i Getmjölk säger Lange att bäska smaken mildras. Emot kräftsår har Marquet funnit den förmånlig, hvilket dock torde böra förstås så, att såret endast deraf blifvit renare. Hvad af Blegny berättas om saftens nytta i njurstenskolik, torde fordra mera bekräftelse. I Hufelands Jurn, 13. B. 2 st. s. 167. anmäles växten såsom nyttig mot Fallandsot; den samlas till detta ändamål före blomningen, torkas och ges i pulver i ökad dosis ifrån 15 gran till 1 skrupel och till och med ½ qvintin.

Tab. — fig. a. fröhus. — b. frö; alt i nat. storlek.

Tillägg, vol. 3:

Nr. 149. Bitter Bergknopp. På finska: Kukonmatta.

Svensk Botanik, band 3, 1804. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.