150. Scirpus lacustris. Insjösäf.

Insjösäf. Kolvass.

Strået är trindt och bart. Blomvippan sitter i toppen och liknar ett dubbelt sammansatt blomknippe med äggformiga småax och olika långa axstjelkar.

Linn. Fl. Sv. p. 16. Cl. 3. Triandr. 1:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 18. Kl. 3. Tremänningar. 1:qvinn.
Wallen. Afhandl. om Nödbröd. Praes. Hellen. 4:to 1782. s. 11.

Till skillnad från bladvassen (Strandrör N:r 114), kallas denna i åtskilliga landsorter kolvass, emedan båda växa vid insjösträndcrna, men ha på afstånd olika mörkt eller svart utseende. Saf växer allmän med mångårig krypande stark rot, i renare vatten, såsom vikar af strömmar och insjöar, samt blommar i Juli. Stråen bli 2 alnar och deröfver, inuti med ett svampaktigt hvitt ämne uppfyllda, och emot roten försedda med nästan mot hvarandra sittande slidor. Blomvippans grenar eller axstjelkar äro hoptryckta, olika långa, utgående från tvänne blomhölsterlika blomskärmar och delande sig oordentligt; bärande småax, hvilkas blomfoderfjäll täcka hvarannan till hälften. Fröen äro platta med 5—6 styfva hår vid basen, hvilka äfven under blomningen synas ikring pistillen.

— Slägtets kännemärke är, att för hvart blomster finnes ett blomfoder, som ligger i axet liksom fjäll, det ena till hälften på det andra; blomstren sakna blomkronor eller som de ibland gräsen kallas blomsterskal, men gifva hvardera ett frö.

På några orter i Finland, Savolax och Karelen, uttages kärnan eller det svampaktiga hvita ämnet, torkas väl, stampas, males och användes till bröd, som väl blir tort och saftlöst, men hvitt och icke osmakligt. Samma slags märg, pressad och fastlimmad vid hvarannan, skall kunna nyttjas i stället för papper; i Skåne brukas den allmänt till lampvekar, som brinna rätt väl, när de förut äro nog torkade. Ung eller ännu icke grofväxt insjösäf, ätes af hästar; men torkad såsom hö eller vinterfoder, hålles den till goda af hornboskap. Vid taktäckning användes den äfven i stället för halm och rör; äfven som till stoppning, mattor och dylikt; korgar, silar samt såll kunna ock flätan deraf: och barn göra simmkuddar och fogellika figurer af säf, som de låta simma på vattnet.

Tab. — fig. a. förstoradt blomfoderskal med 3 ståndare, en pistill med 3 märken och fröämne vid basen. — b. pistill med några styfva hår kring fruktämnet. — c. ett af de styfva håren kring pistillen eller fröet, mycket förstoradt.

Tillägg, vol. 3:

Nr. 150. Insjösäf. På. f. Kahila. Kajsila.

Svensk Botanik, band 3, 1804. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.