Se även 150. Scirpus lacustris. Insjösäf. - 240. Scirpus Maritimus. Hafs-säf.

På Finska: Meri-kahila.

Strået är 3kantigt. Blomvippan i toppen är bladig och sammansatt af flera ovala småax. Axfjällen ha 3 taggar, den medlersta är sylformig.

Linn. Fl. Su. p. 16. Cl. 3. Triandr. 1:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 13. Kl. 3. Tremänn. 1:qvinnn.
Rafns Danm. og Holst. Flora 1. D. s. 497.

Åt naturliga Örtflocken Säflika Växter (pl:ae Calamariae), till hvilken detta slägte räknas, låna vi Säfslägtets namn, för den likhet som är dememellan. (Jfr. n:o 150 och 180). Slägtets vidlyftighet har föranlåtit dess delning i 4 smärre flockar eller Afdelnlngar, af hvilka den 1:sta består af Säfarter, som ha ett enda ax; den 2:dra af sådana, som ha många ax och trindt strå (polystachii); den 3:dje innefattar de arter, som äga blomvippa utan blad och 3kantigt strå; och den 4:de är för dem, som utmärka sig med bladig blomvippa och 3kantigt strå. Af den redan anförda Art-karakteren synes lätt, att Hafssäfven hör till den sistnämda af dessa underdelningar. Den växer vid hafs-stränderna och stundom vid åbräddar, liksom Insjö-säfven (n:o 150) vid insjöar, och är allmän i Roslagen på Öland och fl. st. samt blommar i Maj och Juni månader. Dess mångåriga rot är krypande och de derifrån uppstigande stråen äro utan knä, ½ till och med 1½ aln höga, med 3 skarpa kanter försedda, strimmiga och omgifvas nedtill med styfva och sträfva blad, som ofta äro lika långa som strået; de nedersta omfatta strået som slidor, sitta skiftevis och äro sträfva i kanten; de 2-3 öfre, som sitta i blomvippan, äro olika långa och fästade utan stjelkar och slidor tätt vid Örtstjelken. Blomvippan utgöres af flera sammangyttrade bruna glänsande småax, sittande än på stjelkar, som äro olika långa, mest 3kantiga, men stundom trinda, än sakna de egna stjelkar och sitta tätt vid örtstjelken. Ständarknapparne äro gula. Axfjällen blifva äggformiga, ojemna i ändan med olika uddar. Fröen, som mogna i början af hösten, äro 3kantiga och med borstar omgifna.

Dess likhet med Insjö-säfven ger anledning att förmoda, att den på samma sätt och till lika ändamål kan användas. Rötterna, som äro söta, kunna torkas, malas och nyttjas till bröd, som får en ren och angenäm smak. Stråen kunna i stället för halm tjena till taktäckning. Boskapen, och Svin äta Hafs-säfven och är den i synnerhet för de sistnämde en nyttig föda, hvilket borde ihågkommas på de ställen, der den växer till någon myckenhet.

Tab. fig. a. ett axfjäll. — b. fruktämne med ståndare och pistill; båda förstorade. Exemplaret; som tjent till original för figuren, växte vildt.

Svensk Botanik, band 4, 1805. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.