019. Tormentilla erecta. Blodrots-ört.

Blodrots-ört. — Tormentill. Tilmantille. Tillerod. Tepperod. Mundskolrod. Mandsrod. Tolfmändsrod. Huulrod. På Finska: Lärvenäjuuri. Punajuuri.

Örtstjelken är grenig och nedliggande (utbredd). Bladen utan bladstjelkar och 5delade: småbladen de tre yttersta lansettlika och sågtandade, de två innersta, som omge stjelken, inskurna, oftast 3klufna. Blomfodret 8klufvet. Blomkronan mest 4bladig.

Linn. Fl. Su. p. 179. Cl. 12. Icosandria Polygyn. —
Liljebl. Sv. Fl. sid. 205. Kl. 8. Tjugemänningar. Torm. Officinalis. —
Murr. App. Med. 3. p. 140. —
Scheff. Kem. Föreläsn. s. 508. —
Retz. Fl. oec. s. 722. —
Pharm. Tormentillae Radix.

Förekommer på magra och torra ställen icke sällsynt, blommande i Juni och Juli månader. Dess stora likhet med Potentillslägtet, hvarifrån den endast med 4, istället för 5 blomblad, är skild, har hos somliga gifvit Blodrotsörten ett rum ibland Potentillerna. Dess mångåriga rot är något kägelformig, i ytan ojemn och mörk, inuti rödaktig, utan likt, med sammandragande och något litet aromatisk smak.

Rotens egenskaper upptagas så väl af Sprit som af Vatten; det sednare får under destillation med den, någon lukt och smak af rosenvatten. Invånarne på Orkaderne och Ferröarne betjena sig af roten till garfning, och skall lädret deraf blifva fastare och bättre än af Ekbark. Lapparne rödfärga läder med saliven, då roten tuggas. Kokad i vatten, fås deraf dekokt, tjenlig till gurgling då tungspenen (uvula) är förslappad eller tandköttet blöder och tänderna lossna; den tjenar äfven att dermed tvätta gamla sår, som sedan med passande betäckning fredas från luftens åtkomst, och tros att läkningen påskyndas, om dekokten några morgnar å rad tillika nyttjas invertes.

— Anledning till Svenska benämningen har utan tvifvel blifvit tagen af rotens visade nytta emot blodflöden (haematuria, dysenteria), i synnerhet hos boskap, åt hvilka den gifves invertes, enligt De Gorters intyg. Men ett klokare behandlingssätt af sjukdomen hos menniskor torde förbjuda bruket af Blodroten för dem. Åtskillige okunnige personer hafva med den sjukes skada i otid gifvit den emot frossan. Svart bläck tillredes af 1 ½ lod torkad och pulveriserad Blodrot och 7 uns regn- eller sjövatten. Detta kokas tillhopa några minuter, då 3 qvintin jern- (grön) vitriol, 1 qv. Gummi arabicum och 1 qv. brun bresilja tillägges.

Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.