Lavendel.
Lavandula spica, L. (Lavandula vera, P. C.) (Lavandula angustifolia, Bauh.) Lavandula officinalis, Chaix. Tyskl. Lavendel. Engl. Lavender. Frankr. Lavende.
Historik.
Namnet Lavandula kommer av lavare, vilket betyder tvätta eller bada. Romarna använde nämligen växtens blommor eller rättare oljorna därav vid sina bad.
I södra delarna av vårt land har väl få växter odlats för sin väldoft i större utsträckning än denna. Den ingick som en av de viktigaste i kyrkkryddekvastarna. Ännu i dag sitter doften kvar i de gamla skåp eller klädeskistor, vilka våra far- och morföräldrar använde.
Enligt Loudon blev lavendeln införd till England 1658, hos oss däremot torde den vara odlad långt tidigare.
Utseende.
Av lavendel finnes både vit- och rödblommande, den allmännast förekommande är dock till färgen violettblå.
Växten är en halvbuske med helbräddade blad. Bladkanterna äro obetydligt tillbakavikna. Höjden blir i södra Tyskland 60 à 100 cm. I södra Sverige finnas även ganska höga häckar på sina ställen.
I mellersta delarna av landet når den endast i bästa fall 30 cm.
L. officinale Munstead var. är en nyhet med djupt blågrå blad. Den växer kompakt och bliver lägre än den förstnämnda.
Tillhör familjen Verticillatae. Hemland Medelhavsländerna.
Etthundrafrövikten är 0,1 gr.
Odling.
Förökningen sker genom frösådd eller medelst sticklingar; delning lyckas även.
Fröet sås i en ej för varm bänk, där det plägar ligga närmare fjorton dagar innan groddarna visa sig. Under första tiden växa plantorna relativt sakta, varför skolningen i det längsta kan uppskjutas, naturligtvis endast om sådden skett glest. Stå plantorna tätt och synas vilja bliva späda och gängliga, måste glesningen tidigare tillgripas.
En erfarenhet, som förf. gjort angående denna växt, är den, att plantornas övervintring lyckas bättre då sådden sker tidigt, vilket är lätt förklarligt då växten därigenom hinner bliva mera vedartad. Sen sådd giver i mellersta Sverige sällan övervintringsstarka exemplar.
Första övervintringen är den kinkigaste och just därför har lavendeln kommit i onåd, ehuru densamma ej förtjänar det.
Sticklingsmetoden har förut varit den mest använda. Sticklingar, stuckna under försommaren, rota sig i regel på tre veckor. Väl skötta kunna dessa till hösten erhålla avsevärd styrka och motståndskraft.
Bästa vinterskydd är granris, vilket ej bör kvarligga för länge under våren. Undvik fet jord till denna växt. Grobarheten hos fröet varar intill fem år.
Användning.
Lavendelns produkter hava stor användning inom parfymindustrien. Att växten är högt uppskattad i detta avseende synes bland annat av de mångfaldiga preparat, vilka bära lavendelns enkla men klingande namn.
Endast blommorna användas vid oljeframställningen.
Den s. k. lavendeloljan är till färgen gul eller grönaktig och erhölls förut genom destillation.
Numera användes enfleuragemetoden, vilken består däri, att man medelst fett extraherar den flyktiga oljan ur råmaterialet.
Härigenom tillvaratages väldoften bättre än då ovannämnda destillationsmetod tillgripes.
Den lavendeldoft man erhåller i parfymaffärerna kostar i regel stora penningar; det torde därför vara med dubbel glädje och tillfredsställelse förenat att hämta varan i egen trädgård.
Några lavendelkvastar i linneförrådet förmå göra underverk.
Lavendelbusken kan i södra Sverige användas till infattningar och låga häckar.
