036. Pinguicula vulgaris. Fetört.
Fetört. Tätgräs. Sättört. Fetnacke. Kråkört. — Tättegräs. Slimgras. Mälkekors. Feitgräs. På Finska: Yökönlehti.
Blomstängeln är bar (utan blad och grenar). Håningshuset nästan cylindriskt, sporrlikt och lika långt som blomkronan. Fröhuset eggformigt.
Linn. Fl. Su. p. 8. Cl. 2. Diandria 1gyn. —
Ejusd. Fl. Lapp. Ed. 1:a p. 10. —
Liljebl. Sv. Fl. s. 11. KL 2. Tvåmänningar. —
Retz. Fl. oec. s. 501.
På kärraktiga och skuggrika trakter vexer Fetörten temmeligen allmän. Dess ljusa eller gulgröna blad ligga utbredda tätt åt marken, och äro täckta med fina genomskinliga och mjuka hår, hvilka, genom små klot på ändan, utsila en seg slemaktig vätska, som skall kunna läka sår eller sprickor i huden, i synnerhet på spenarne hos kor. Ett sådant hår, något förstoradt, är särskilt tecknadt på Tabellen. Roten är mångårig, och den violetta eller purpurröda blomman framkommer i Juni månad. En mindre artförändring träffas i Lappmarken.
Om denna vext förtjenar någon uppmärksamhet för sin hittills kända nytta, så är det hufvudsakligen för dess besynnerliga egenskap att göra spenvarm mjölk seg och, då den löpnar af värmen, nästan utan vassla, men också med mindre grädda än annars, fås utan tätgräs. Sådan kallas den Tätmjölk och nyttjas allmänt i Norrland, der den berömmes och af de flesta ätes med begärlighet. Den beredes primitift med Fetörtens blad, som läggas på silen, eller ingnidas på bottnen i kärilet, hvarest mjölken uppsilas. Några dagar lemnas mjölkbunken i svalt rum och tjenar sedermera ett skedblad af denna således tillredda tätmjölk, på samma sätt nyttjad som bladen, till nästa beredning, hvarmed kan fortfaras, som det säges, i många år, utan att första beredningssättet behöfver förnyas. Således kan ett skedblad tätmjölk vara tillräckligt för att dertill dagligen år efter år förbyta vanlig frisk mjölk.
— En sådan egenskap hos fetörten ger anledning, att af den vänta större nytta framdeles, hvilket genom försök borde utrönas. Raj omtalar emedlertid en laxerdekokt eller sirap, som af fetörten skall kunna beredas.
— Får sägas ej tåla denna planta, och löss skola dö af dess saft, med hvilken hår kunna färgas gula.
Tab. — a. Blomfodret. — b. pistillen med sina ståndare. — c. pistillen ensamt, sedd på sidan. — d. Fröhuset, sittande inom Blomfodret.
Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.
