029. Rosa canina. Nyponbuske.
Nyponbuske. Törne. Vild Törnrosbuske. Nypetorn. Göper. Juglon. Klunger. — Nyper. Nyperoser. Klongeriistorn. Tornriis. Njupeklong. På Finska: Orjantappura. Tappura.
Trädstammen och Bladskaften äro taggiga. Bladen glatta, eggformiga, spetsiga och sågtandade. Blomskaften och Frukten släta.
Linn. Fl. Su. p. 170. Cl. 12. Icosandria Polyg. —
Liljebl. Sv. Fl. S. 201. Kl. 8. Tjugemänningar. —
Murr. App. Med. T. 3. p. 172. —
Patr. Sällsk. Hush. Jurnal 1779, Jun. sid. 42; 1795. Juli. Aug. sid. 175. —
Retz. Fl. oec. s. 614. —
Quensel Alman. 1724. —
Pharm. Ros. sylv. Flores. Cynosbatos Fructus, Bedeguar Fungus.
Vexer vild på ängar, vid gärdesgårdar och på torra högländta ställen. Blommar i Juni och Juli månader, med blekröda eller hvita enkla blommor. Provinsbusken (Rosa centifolia) har taggiga blomskaft och frukt; således nog skild från Nyponbusken, hvars blommor äro sämre till Rosenvatten, Insockring (Conserva Ros. rubr.), Rosengryn och Potpourri.
Nypon kallas denna buskens frukt, som mognar om hösten, och bör då samlas, klyfvas, rensas, och, sedan fröen jemte luddet inuti äro borttagna, torkas eller syltas. Nyponsoppa är både smaklig och helsosam, kylande, törstsläckande och urindrifvande. Om rensade Nypon kokas med litet vatten, samt socker och kanel tillsättas, så kunna de på detta sätt användas såsom helsosam sallat till fet mat. Äfven tjena de, syltade i socker eller håning, och förvarade i sin sirap. Mogna Nypon, lemnade på kallt ställe, tills de tillräckligen mjuknat för att kunna stötas och pressas, gifva en saft, som kan frånsilas och blandas med stött kanarisocker, då man erhåller en Rob, som i stället för citronsaft med mycken fördel kan nyttjas i sjukdomar. På lika sätt och med samma förmån beredes Rob af Berberisbär; med tillsats af litet Vin göras dessa Robsorter smakligare, och i vissa fall nyttigare för sjuka. Vi förbigå här gamla berättelser om fruktens nytta i många särskilta sjukdomar, emedan vi anse dem icke hafva annan förtjenst än ålderns.
En svampaktig utvext, danad af en liten 4vingpd fluglik Insekt (Cynips Rosae), träffas ofta mot hösten på olika delar af busken, och kallas Sömntorn (Bedeguar). Dess form är olika, stundom taggig, grenig, stundom luden, grönröd, aflång och stor som en valnöt. Af vextsaftens hindrade omlopp, der Insekten lagt sitt egg, dess stillastående och nya vätskors tillrusande, uppkomma dessa vexter, likasom Galläpplen på Eklöf, och troddes dessa, hos den lättrogna forntiden, kunna hota hundradetals sjukdomar. Torkade och brända Nypon, eller med ½ eller 1/3 kaffe, äro ock bland föreslagna kaffe-substitut. Genom jäsning kan äfven en vinlik drick af frukten tillredes. Barken ger en mörkbrun färg på ylle, samt rot och ved en smutsgul.
Tab. — a. en förstorad Bladskärm. — b. pistillen. — c. en ståndare. — d. fröet, sedt från 2:ne sidor. — e. en frukt i nat. storlek.
Svensk Botanik, band 1, 1815. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.
