Se även 089. Allium schoenoprasum. Gräslök. - 236. Allium Ursinum. Bredbladig lök.

Rams. St. Britas Lök.

Blomstjelken är utan blad, 3kantig eller half cylindrisk. Bladen, som sitta vid roten, äro bredt lansettlika och ha bladstjelkar. Blomställningen är liksom tvert och jemt afhuggen.

Linn. Fl. Su. p. 103. Cl. 6. Hexandr. 1:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 135. Kl. 6. Tiemänn. 1:qvinn.
Rafns Danm. og Holst. Fl. 2. D. s. 433.

Lökslägtet har blomma med 6 blomblad, som sitta under frukten. Blomhölstret är 2klufvit och har många blommor med enkla märken på pistillen. Parasollslällningen är tät och hoppackad.
— Genom bladens olika läge och figur, indelas Lökarterne i flera afdelningar och denna räknas till dem, som ha inga blad på blomstjelken, hvilken uppstiger från lökformiga roten, som är mångårig, aflång och något spetsad. Alla rotbladen omfatta örtstjelken såsom slidor med sina bladstjelkar och äro äggformiga, spetsiga, glatta och ådriga; de äro kortare än blomstjelken, som är enkel, glatt, upprätt, ½ aln hög och 3kantig. Parasollställningen är mångblommig och platt. Blomhölstret är äggformigt och kortare än små blomstjelkarna. Blommorna, som utspricka i Juni månad, äro hvita med utbredda blomblad, enkla, sylformiga ståndare och ett aflångt fruktämne, som är uppåt tjockare, 3deladt och glatt. Fröen ligga i 5 rum, äro svarta, skrynkliga och rundade. Lökarterna höra till naturliga örtflocken Liljeväxter (pl:ae Liliaceae), hvilka ofta (t. ex. All. sativum, scorodoprasum, arenarium m. fl.) på blomstjelken och ibland blommorna bära små Lökar; sådana på Hvitlöksstånd (All. sativum), kallas Rocambole eller Rockenboll och nyttjas till maträtter; de affalla, slå rötter och tjena till växtens fortplantning, liksom frö eller lökar, hvilka sednare växa i jorden bredvid de gamla. Denna Lökart bär inga dylika Lökar på örtstjelken. Smith har anmärkt att den Lilium bulbiferum, som har Lökar i bladvecken, ger ofruktsamma blommor, d. ä., som ej sätta frö, hvaraf synes som samma kraft, hvilken vore ämnad till fröens bildande, användes till stjelklökarna, på fröens bekostnad. Så fortplantas ofta de mångåriga växterna i allmänhet, äfven som åtskilliga buskar och trädarter, svårare genom frö an genom rotskott, utlöpare, avskurna qvistar, som slå rötter m m.

Lökarterna som i sitt yttre utseende, så mycket likna hvarannan, äro det icke mindre till sina medicinska egenskaper, hvarföre vi tryggt kunna hänvisa Läsaren till det som vid n:o 89 om Gräslök sagdt är. Ehuru denna art har stark löklukt och smak, hindrar det icke korna att äta den, hvaraf mjölk och smör får osmak och elak lukt. Ryssar, Tartarer och Fjällboar nyttja Löken om våren att äta i stället för hvitlök; och bladen kunna användas i soppor, på fisk och kött. Man har trott att Råttor i husen och Mullvador i trädgårdar skulle sky för denna Lökens lukt; men detta har erfarenheten icke besannat.

Tab. — fig. a. frö med qvarsittande pistill. — b. ståndåre. — c. löken. — d. ett rotblad. a och b äro något litet förstorade, Originalet för figuren växte vildt.

Svensk Botanik, band 4, 1805. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.