Se även 201. Cornus svecica. Hönsonört. - 235. Cornus Sanguinea. Röd Kornell.

Benved. Struss.

Trädets grenar äro raka. Löfven äggformiga och på båda sidor enfärgade, BlomknippeC (cyma) är bart eller utan svepe. Linn. Fl. Su. p. 48. Cl. 4. Tetrandr. 1:gyn.
Lilj. Sv. Fl. s. 67. Kl. 4. Fyrmänn. 1:qvinn.
Fischerstr. Ek. Dikt. 1. D. s. 418.
l'Heritier. Cornus. Parisiis 1788.
Rafns Danm. og Holst. Flora 1. D. s. 636.

Den Cornus, som förut iSvensk Botanik blifvit anförd, (n:o 201) är vanligen qvartershög, och denna växer som en buske eller träd, som likväl sällan hinner till 3 eller 4 alnars höjd. Den träffas endast i Rikets södra orter t. ex. i Skåne, på Gottland, i Vestergötland m. m. och blommar i Juni med hvita blommor. Grenarne äro trinda, och de unga, i synnerhet mot vintern, röda, sittande mot hvarannan liksom bladen, hvilka äro helbräddade, ådriga, glatta, men ej glänsande, försedda med bladstjelkar, inunder något blekare, rodna om hösten och affalla. Blommorna ha en egen mindre angenäm lukt. Frukten är klotrund, mörkröd eller svart, bäsk och äcklig, innehållande en sten eller så kallad kärna med 2 rum för frö. Jfr. n:o 201.

Detta trädslag, som gifver hård och tät ved, är hos Svarfvare och Snickare, så väl för sin varaktighet, som för ett vackert utseende och egenskap att kunna erhålla slät och glatt yta, mycket begärligt. Det liknar Buxbom, och är sällsynt, men icke alldeles så tätt och hårdt. Af frukten eller bären, som äro sammandragande, kan genom pressning vinnas en olja, hvilken är tjenlig att bränna i lampor och lik bomolja. Busken växer lätt nästan i allt slags jord, men bäst i god sandjord och fortplantas genom afläggning och med frukten, som väl mogen sås om hösten. Den älskar skugga och låter klippa sig till häckar; växer rak och utslår tidigt om våren sina löf. Forskåhl säger att Araberne bereda lim af bären, och Kalm att inre barken, i Norra Amerika, brukas bland snus. Vid Garfverier kan äfven Kornellbark nyttjas. Löfven ätas af Hästar, Får och Getter; men Kor och Svin förtära dem icke. Turturdufvor och andra fåglar äta bären gerna. Trädets medicinska nytta är längesedan aflagd.

Tab. — fig. a. fullkomlig blomma med blomblad, 4 ståndare och 1 pistill. — b. en dylik förstorad och utan blomblad. — c. en qvist med frukt eller bär. — Figuren till qvisten är tecknad efter vildt växande exemplar, men till frukten är den lånad af English Botany.

Svensk Botanik, band 4, 1805. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.