167. Boletus fomentarius. Björkticka.

Se även 125. Boletus igniarius. Fnösk-ticka. - 167. Boletus fomentarius. Björkticka. - 197. Boletus edulis. Ätlig Pipsvamp. - 221. Boletus suaveolens. Sälgticka.

Björkticka. Ticka. Björksupp. Trädsvamp.

Är utan Svampfot; lik en kudde med otydliga bälten på öfre ytan, som är gråaktig och ojemn: är trubbig i kanten; har trinda likformiga pipiga hål inunder, och är i början isgrå, blir sedan brun.

Linn. Fl. Su. p. 453. Cl. 24. Cryptogam. Fungi.
Lilj. Sv. Fl. s. 452. Kl. 16. Lönngifte. Svampar.

Börktickan är ganska lik Fnösktickan (n:o 125) och kan svårligen derifrån åtskiljas, om icke genom en ojemnare öfre yta, som synes något luden, samt grofvare likstora och tätt sittande pipor på undre grå sidan. Den växer allmän, i synnerhet på gamla björkstubbar, men finnes äfven på andra trädslag, till ex. Bok, Ek, Lind, Valnöt-träd höst och vår, och har samma egenskaper, som den nyssnämda (n:o 125).

Till blodflödens hämmande föreslår Deyeux (Journ. de la Soc. d. Pharm. T. 1. s. 148) ett sätt att bereda svamp, hvilket synes rätt förmånligt. Sedan ett mjukt stycke är utvaldt, väl sköljdt och rensadt, lindas det hårdt och tätt med stark tråd, som slutligen knytes och fästes. Detta får torka och lindas sedermera, om man kan, ännu hårdare samt förvaras. Då någon bit häraf behöfves, upplindas så långt som nödigt är, då tråden åter tillknytes; biten afskäres, appliceras på vanligt sätt (se n:o 125), på såret, hvarest den gör en jemn tryckning och sväller ansenligt, emedan den förut genom lindning varit pressad. Sådan svamp är visserligen vid de flesta utvertes blodflödens stillande, att föredraga för vaxsvamp och vanligt fnöske.

— Fnöske af denna beredes såsom af Fnösktickan; eller blötes i urin och aska, bultas och ingnides med saltpeter samt torkas.

— Man har sett mössor och hela klädningar gjorda af Fnöske.

— I Tyskland skall den odlas kring Rudolfstadt på fuktiga ställen, hvarest buskarne nedböjas och täckas med grästorfvor, hvilka ständigt hällas våta. Här växa i myckenhet svampar, som skördas par gångor om året (se Flora d. Wetterau).

— Vid Fnösktickan (n:o 125) försummades den anmärkningen, att den i v. Linnes Fl. Sv. vid B. igniarius anförde beskrifhing, bör föras till den nästföljande eller Hydnum imbricatum; och den der befintliga beskrifning, nedflyttas till Hydn. repandum.

— Lasteyrie har af en Tickart (Boletus hirsutus), som han stötte och hvaraf han nyttjade den inre massan, till 1 uns, kokad i 6 ℔ vatten, fått vacker gul färg, som fäster sig på alla tyger, men i synnerhet på bomull och linne (Bullet. d. Sciences l'an 5. N:o 5.)

Tillägg, vol. 3:

Nr. 167. Björkticka. På F. Koivunkänsä. Tuhnio.

Svensk Botanik, band 3, 1804. Text Conrad Quensel, illustration J. W. Palmstruch.